Kärlek Het som Chili av Laura Esquivel


Boken går enbart att hitta på biblioteket eller hos någon antikhandlare

Månadens bok i temat Sydamerika på  http://www.bokcirkelonline.com valdes landet Mexico och författaren Laura Esquivels bok "Kärlek het som Chili".  En   Följetong om mat, recept, kärlek och familjedramatik.

Tita växer upp i familjen De la Garza. När hon förälskar sig i den unge Pedro och han ber om hennes hand, säger modern bestämt nej. Titas uppgift här i livet är att ta hand om sin mor när hon blir gammal. Pedro gifter sig då med systern, allt för att komma Tita närmare. Tita i sin tur hänger sig till sina känslor via matlagningen. Maten påverkar hela familjen på olika vis.

Esquivel berättar historien om Titas liv med stor omsorg och passion, men även med humor. Tita är för mig en kvinna som tyngs av moderns hårda järngrepp. Hon vill vara fri och välja sitt eget liv. Till och med efter döden jagar Elena sin dotter med samvetskval och tråkigheter. Men Tita växer sig stark, och en dag ber hon argt sin mor att lämna henne i fred.

Jag tyckte bra om boken. Det absurda om hur döden analkas. Hur maten påverkar den ena efter den andra familjemedlem. Tita väver inte enbart kärlek och passion i sina maträtter, utan även sorg och förtvivlan. Ilska och vrede.
Det är en vacker och rolig bok där kärleken övervinner allt. Nästan...
Lite roligt var det att börja vart kapitel med att läsa ett recept. Det blev nästan som om att berättelsen tog en paus för att hämta andan till nästa svåra moment i livet. :P

Vitt på Svart av Ruben Gallego


Ett barn föds i Moskva på 1970 talet.

På grund av komplikationer vid förlossningen dör hans tvillingbror och han själv föds med en svår CP- skada.

Han lämnas för att dö. Han mamma, dotter till  den dåvarande spanska komunistledare får veta att Ruben har dött. Men det har han inte.

Här berättar Ruben med egna ord hur det var att växa upp i olika barnhem med vänner som kom och gick. Alla var de handikappade på något vis. Vissa från förlossningen andra från kriget.

På ålderdomshemmet kom han redan vid 15 års ålder. Där blir han återigen lämnad till att dö. De allra flesta dog av misären, men inte Ruben. Han klarade sig.

 

I sin berättelse skildrar han barn som är invalidiserade på något sätt, men har kvar sin enorma styrka, envishet och livsvilja att lyckas. Han berättar om misären och den dåliga maten.

Han skildrar sina nanjor, läkare och lärare som på ett eller annat sätt finns där. Vissa hjälper honom och andra stjälper honom. Han går i skolan och lär sig inför framtiden. Han berättar om vardagen på barnhemmet. Delar med sig av sina upplevelser och minnen.

Det är en bok att fundera över. Det är något med barn som föds med en skada. De bär på en enorm envishet till att klara sig själv, en enorm inre kämparglöd. En inre styrka att klara av livet.