Resultatet av "hej bokkonsument-testet" Jag är finsmakaren
Ha, roligt att göra lite boktest då och då. Boktestet håller Hej Bokkonsument i  som Marcus själv har knopat ihop. Först får man svara på 22 frågor och sedan se svaret.
Tydligen var jag finsmakaren

Tadaaa! Du är: Finsmakaren/snobben

 

En inbunden bok är det förbjudet att hundöra i. Den svenska översättning på "The fault in our stars" är kränkande. Eböcker har inte samma känsla som riktiga böcker. Känner du igen dig? Det är för att du är en finsmakare! Och många gör misstaget att kalla dig "snobb" bara för att du kan mycket och har bestämda åsikter samt läst hela ditt liv (du är väldigt stolt över att berätta om hur liten du var när du lärde dig läsa).

Du har problem med att läsa böcker som det är korrekturfel i. Du rasade när det kom ut att Jessika Gedin inte läst Selma Lagerlöf. Du prenumererar på SvB. Du läser sällan deckare (du tycker inte att Gillian Flynn kan anses vara en deckarförfattare oavsett vad Yukiko Duke säger).

Du hade läst Alice Munro innan hon tilldelades nobelpriset och du orkar inte längre sucka över människor som klagar över att det aldrig är någon författare de känner till som får priset.

Du har redan läst både "The Goldfinch", "Stoner" och "Egenmäktigt förfarande" men du framhåller trots detta gärna klassiker som dina favoritböcker.

Många av dina idoler finns på père lachaise och är det något språk du skulle vilja kunna flytande så är det franska. 50% i denna grupp är anglofiler, 50% är frankofiler. 5% har en Einstürzende neubauten-tatuering någonstans på kroppen (förmodligen nacken eller underarmen).

Du har förmodligen besökt en och annan bevarad författarlägenhet vid det här laget och har du inte gjort det är det förmodligen för att du fortfarande går runt i din ungdom och spelar svår på något gudsförgätet gymnasium där (ja jag vet att du är ateist, det är bara ett uttryck).

Du är en sann intellektuell. Men i hemlighet kollar du på memebilder av grumpy cat och ryser av igenkänning och skrattar självironiskt.

 

Det mesta stämmer rätt in på mig.

Kul :)

Bibliotekets vänner
Bibliotekets vänner annordnade en litterär afton. Två författare besökte Landskrona bibliotek för att föreläsa och presentera sina nyutkomna böcker. Författarna var  Helena von Zweigbergk med boken Än klappar hjärtan  och Sven-Erik Liedman med sin nyskriva bok Livstid, som jag önskar mig i julklapp.  Journalist var på plats, och så blev jag intervjuad till Landskrona Posten (bild och artikel hittar ni här).
Jag kan meddela att det stod väldigt lite om vad kvällen skulle erbjuda. Fanns ingen information att hämta någonstans.  Så allt för oss var en överraskning.
 
Först serverades Landgång innan Helena presenterade sin bok Än klappar hjärtan, den handlar om en kvinna vars son tar studenten. På Viktors student vill även hans far Mikeal vara med. Föräldrarna är sen 17 år  skilda. Både Astrid och Mikael lever sina liv, med nya familjer, men det är något Astrid bär inom sig. Något hände för 20 år sedan på Fårö, då hela familjen var samlad. Och nu återuppväcks de känslorna. Vad var det som hände egentligen?
 
Helena von Zweigbergk låter tre systrar berätta utifrån sina helt skilda perspektiv under en sommar i deras liv när plötsligt allting står på spel och de alla står inför stora livsavgörande skeden. Om syskonrelationer, kärleksrelationer, föräldra- och barnrelationer. Ett familjedrama om förälskelser, svek och förluster. Om allt det som står i vägen för förståelse och försoning, och - inte minst - om kärlekens mak
 
 .
 
 
Efter Helenas föreläsning serverades te, kaffe och kaka. Jag och Josephine passade på att samtala med vår bordskamrater.  Mycket trevligt och lärorika samtal, då alla var över medelåldern.  Men jag är van, ofta ser jag vithåriga huvuden på de tillställningar, konserter och teatrar jag går på. Det är så synd att inte vuxna i min ålder  eller yngre kan tycka litteratur är något roligt och lärorikt att gå och lyssna till.
 
Sen var det Sven- Eric Liedmans tur att presentera sin nya bok  Livstid. Han började med att presentera sig själv och sitt livstid (precis som Helena) innan han började att läsa ur sin bok. Mycket gripande, vilken mystik, vilken livshistoria. Jag fångades in i tankarnas värld, följde med i historien som Sven - Eric berättade om.Det var så berikande, han pratade om Göthes livsöde och om Sören Kirkegaards kärkeksöde. Uppkomsten till denna bok kom när Sven- Eric Liedman fick sitt barnbarnsbarn.
Efter författarpresentationerna var det lottdragning. Först drogs numret på biljetten, då kunde man vinna Helenas bok eller Sven-Erics bok. Josephine vann en bok, nämligen Helenas, den hon alra helst ville ha.  
 
Detta är en kväll att minnas. Och jag ska defenetivt gå på flera sådana hära tillställningar. 
 
 
Jag och Josephine, fotot är taget ifrån hd
Salsta Slott
Salsta Slott var ett av resstoppen när släktmötet hölls 17-18 augusti, 
Slottet är beläget norr om Upsala. 
Det var otroligt magnifikt att få besöka detta slott, få vandra runt i de sagolika rummen, lyssna till guidens berättarröst. Dessutom fick vi besöka  stängda rum. Det finns verkligen fördelar att tillhöra adlig släkt, speciellt när jag har ett sådant kulturhistoriskt intresse. Salsta slott tillhörde ätten Oxenstierna på slutetet av 1300-talet fram till början av 1400-talet. Därav anknytningen till min släkt. 
 
Salsta slott 
Den tidigaste kända bosättningen i Salsta är en befäst gård från tidig medeltid och den första kända ägaren var riddaren Magnus Gregersson på 1300-talet. Efter brytningen mellan Sten Kristiernsson (Oxenstierna) och Sten Sture intog Sten Stures fogdar Salsta 1516 och brände samtidigt gården.[1] Släkten Bielke blev ägare till Salsta på 1500-talet. Bielkes uppförde ett renässansslott i tre våningar på udden i dåvarande Salstasjön på den gamla gårdstomten och det finns avritat i Erik Dahlberghs Svecia antiqua et hodierna från 1670-talet som ett renässansslott i den äldre vasatidens stil.  Faktan om Salsta slott har jag hittat på www.wikipedia.se