Sommarboken av Tove Jansson
Tro det eller ej, detta är min allra första bok av Tove Jansson som jag har läst. Jag har tidigare lyssnat på hennes biografi, "en stenhuggares dotter". Men jag har inte läst en enda bok om Mumin. Dock har jag sett den tecknade tv-serien, Mumindalen.
Nu vill jag definitivt läsa mer av Tove Jansson.
Jag bara älskade denna bok av henne, Sommarboken.  Sommarboken handlar om Sophia, hennes pappa och farmor som tillbringar sommaren tillsammans på en ö i Finska viken. Det är mest av allt en berättelse om vänskap mellan en mycket gammal kvinna och en mycket ung flicka.
 
Påminner inte Sophia om mumintrollet?, farmodern om både muminmamman och Muminpappan? Eller är det bara jag som gillar att överanalysera igen?
Kan ju inte låta bli ;P
 
Det finns en sådan närvaro i berättandet, en känsla av värme, nyfikenhet och kärlek. Sophia som utforskar ön tillsammans med sin farmor den allvetande. den trygga punkten. Varje kapital är i sig en egen berättelse. Sophia är huvudpersonen, det är ur hennes ögon vi får betrakta världen. Farmodern är samtalspersonen, lekkamraten, den trygga famnen och den uppfinningsrika. kreativiteten  är ständigt närvarande. Pappan nämns bara kort, alltid upptagen med något, att skriva, arbeta, fiska eller handla. Han är närvarande i sin frånvaro.
 
Detta är en bok om Sophia, hennes ensamma liv, hennes tankar, hennes samvete och hennes uppväxt.
En bok värd att läsas
 
 
 
 
#1 - A ROOM OF MY OWN

en helt underbar bok! vi läste den i vår bokcirkel och det var en av de få gånger vi varit överens. alla bara älskade den